Det är inte värt att lägga ner en massa energi på allmän idioti, men ändå så gör jag det. Jag bryr mig för mycket och det är så jag är, och när jag väl gör något så gör jag det helhjärtat och har jag ett mål så gör jag allt vad jag kan för att uppnå det, samtidigt som jag försöker lära mig något på vägen dit. 

 

Och någonstans hoppas jag, och vill, att det smittar av sig. Den där inställningen man har och viljan som säger att om jag går in 1OO% i det här så finns det en liten, liten större chans för framgång. För många vill väl vinna, vad än det gäller. 

 

Men sen så måste man ju också acceptera situationen som den är. Man kan visserligen förändra något på egen hand, men det går så himla mycket lättare om man är flera personer som drar lasten. 

 

/Marina Lundsten